Mira är utam tvekan pappas flicka, precis som jag var när jag var liten. Pappa var allt för mig under min uppväxt och vi hade en speciellt band och jag hoppas att Mira får samma band med Micke. Mira vet att Micke har åkt på kurs nu igen och hon är därför omöjlig vid läggdags, hon som annars bara får en puss på pannan och en klapp på kinden sedan lämnar vi henne med vällingflaskan i sängen men idag vid lunch och nu ikväll så har hon varit förtvivlad och utom sig av sorg.. Jag hoppas att det blir en bättre dag imorgon..

Underbara bilder!

Idag känner jag mig som världens sämsta mamma. Försökt i 2h att få Mira att sova men hon skriker och gråter av förtvivlan, även fast hon är megatrött så kommer hon inte till ro. Vi har en firma här som lägger tak och varje gång jag tror att hon somnar till så hör hon dom på taket och hon gallskriker igen. Jag blir så irreterad på situationen av att känna mig otillräcklig, mitt tålamod är nere på noll.

Det kommer att bli en lååång dag. . .